Ohh snart är det dags för "Ullared" på 5an! Förra veckan publicerade jag ju ett litet brev jag skrivit till VD Boris som resulterade i ett presentkort som tröst.

Denna vecka tänkta jag publicera en del ur en sketch jag skrev på gymnasiet, i det estetiska valet. Jag läste drama! So here it is!



Sketchen ska ha en berättarröst och skådespelare. Det är scener i början där familjen förbereder sig för Ullaredresan osv. men jag vill inte skriva för mycket!

Det första problem mamma Lena registrerar är att allt för många har anlänt före henne och att kön in till butiken var minst en timme lång. Som tur är har hon tacklat det här problemet tidigare genom att fuska sig in genom utgången. I Ullared låter de nämligen kunder gå ut ur butiken för att ta en fika och sedan släpps de in genom kassorna igen.
Pappa Lasse bryter tystnaden.

Pappa Lasse: Hörru Lena, det finns inga kundvagnar kvar. Alla dom människorna står i kö och väntar på en.

Den nyheten lade krokben för Lenas plan men hon bestämmer sig för att ignorera problemet och få sin plan på fötter igen. Lena berättar att hon har en idé

Mamma Lena: Jag har en idé!

Medan hon berättar om planen ser ansiktena på familjen mer och mer tvivlande, ja rent av förskräckta ut – en tyvärr rätt vanlig reaktion på mamma Lenas idéer.

Pappa Lasse: Om du säger att vi ska fuska oss in genom kassorna så känner jag inte er. Du är ju inte klok.. Jag… jag tar en promenad… men shoppa ni.

Lovisas pojkvän Christoffer: Ehh? *tittar efter Lasse*

Lasse gick iväg med raska steg och lämnade dottern Lovisa och pojkvännen Christoffer åt sitt öde. De vände sig mot mamma Lena igen.

Mamma Lena: Men det är ju inte så krångligt. Vi ska ju bara låtsas att vi har fikat.

Lovisa: Men vi har ju inte ens fått några fika-stämplar.

Lovisas pojkvän Christoffer: Ehh? *tittar på sin stämpellösa hand*

Mamma Lena: Ja men nu är det så att antingen följer ni med mig eller så får ni stå i kö i en timme.

Lovisa: Ja okej då men du är ju fan den pinsammaste människa som finns.

Mamma Lena: Bra! … Sluta kura ihop dig Lovisa.. vi ska ju faktiskt ha vart och fikat.. Så.. se mätta och varma ut nu!

Och så träder de in i Ullared.


Nästa scen:

Väl inne i Ullared tappar Lovisa och Christoffer bort Lena som pinnat iväg i en hiskelig fart i okänd riktning och kurs.

Lovisa: Men så vart tog hon vägen då?


Lovisas pojkvän Christoffer: Ehh..

Plötsligt ser de Lena dyka upp, och inte utan ett fynd – en kundvagn.

Mamma Lena: Här kommer jag!

Lovisa: Vart har du fått tag på den där?

Mamma Lena: Jaa… *tittar sig runt.. lite skyldigt*

Jo, nu var det såhär att mamma Lena ibland, i sin iver att ordna upp saker, glömmer bort vissa etiska och moraliska regler. Vagnen hade hon hittat någonstans innanför ingången och eftersom den var tom, utan ägaren i närheten, och hon desperat behövde en vagn bestämde hon sig för att.. ja.. låna vagnen.. för en dag. Ungarnas ögon spärrades upp medan hon berättade historien.

Lovisa: Åh herregud gud!!

Mamma Lena: Ja men är man så dum att man lämnar en vagn obevakad får man faktiskt skylla sig själv!

De bestämmer sig för att shoppa åtskilda ett tag för att sedan återförenas i gardinavdelningen...

_________________________________________________________

Och det var det jag valde att publicera här på bloggen. Hann faktiskt aldrig skriva färdigt sketchen heller så ni missar inte så mycket ;)